Existentiell Coaching

”Jag vill komma igång med träningen igen”. Så konkret kan ämnet vara när någon hör av sig till oss som coacher. Att börja träna och hålla i det en längre tid kan vara svårt. Vi har väl alla något som vi ”borde” göra men som av olika skäl inte blir av, och att träna regelbundet är ett vanligt exempel på det. Andra exempel är att få bättre balans i livet eller att bli bättre på att säga nej.

 

Bakom ett konkret och tydligt mål behöver det inte finnas något bakomliggande skäl, men ibland finns det en djupare anledning till varför det är viktigt. Hur vet man om det gör det, och hur jobbar vi som coacher då? I det här avsnittet kommer vi att beskriva det lite mer, och använda exemplet om träning för att göra det konkret. I verkligheten kan det så klart handla om väldigt många andra saker också.

Existentiell coaching

En grundprincip i coaching är att vi, som man säger, följer klienten. Coachen ansvarar för processen och klienten för innehållet är ett vanligt sätt att uttrycka det. Men den som kontaktar en coach gör ju inte det för att bara upprepa samma saker som han eller hon redan sagt till sig själv många gånger. Coachen hjälper till genom att utmana, genom att pröva nya sätt att se på frågan för att bistå klienten i dennes eget lärande – men bara i den takt och den omfattning som klienten vill. Att se om det finns en djupare anledning till den konkreta frågan kan vara en sak som coachen testar.

Nivåtrappan

Att någon vill börja träna beror ibland helt enkelt på att hen tycker det är skönt och roligt att känna kroppen arbeta, eller gillar känslan efteråt. Om behovet att träna ligger djupare så finns det olika nivåer av det. Ett sätt att dela in nivåerna beskrivs av Ann Lagerström och Elisabeth Serrander i deras bok ”Existentiell coaching”, som kom ut förra året och som är den första boken i det ämnet på svenska. 

 

Lagerström/Serrander pratar om fyra nivåer som de placerar i en s.k. nivåtriangel; situation, livsvärld, kastadhet och existentiella grundvillkor. Till de olika nivåerna ger de olika exempel på vad det är som kan ”skava” och som kan vara det som gör att en person vänder sig till en coach. 

Situation

Situation är den översta nivån. Där handlar det om en tydlig och konkret situation som till exempel den vi använt ovan. Klienten vet vad hen vill och vill ha coachens hjälp att åstadkomma det. Det kan så klart vara svårt nog. Ofta är det något som klienten länge velat göra men inte kommit till skott med. Viktiga frågor att diskutera här är vad det beror på. Kanske är målet egentligen inte så viktigt? Kanske är det inte ens klienten själv som har satt upp det, utan någon i omgivningen som medvetet eller omedvetet har skapat en förväntan på klienten. Om målet är viktigt gäller det att göra det tydligt vilka hindren för att nå målet är och hur klienten kan ta sig förbi dem.

 

Möjligheten för klienten att påverka sitt liv i den här typen av frågor är ofta stor.

Livsvärld

Ett steg djupare ligger den nivå som författarna kallar ”livsvärld”. Här delar man in människans existens i fyra områden eller dimensioner – fysisk, social, personlig och ideal. 

 

Den fysiska dimensionen innehåller frågor om individens kropp, hälsa, boende, kläder och liknande. Exempel på vad som kan skava är kroppsuppfattningen, att man uppfattar sig vara för tjock, för smal, för kort etc.

 

Den sociala dimensionen handlar om vår relation till andra människor och till kulturen omkring oss. I det här sammanhanget är en viktig fråga att reda ut vilka värderingar som är klientens egna och vilka som egentligen kommer från omgivningen. Det är vanligt att det vi tror vara vad vi själva tycker egentligen är sådant som kommer från arbetskamrater, grannar, föräldrar eller andra. När man har fått klarhet i det är nästa steg att prata igenom var klienten vill vara på skalan mellan att göra precis som hen själv vill och precis som omgivningen vill. Det är också något som Erica Falkenström diskuterar i sin bok ”Vad vill du – egentligen?”. Det kan låta enkelt att man ska leva enligt sina egna värderingar och behov men riktigt så enkelt är det inte. På samma sätt kan man vilja hjälpa andra men kanske inte till priset av att inte få sina egna behov tillgodosedda över huvud taget.

 

Den personliga dimensionen är individens inre, dvs. minnen, förväntningar, självbild och liknande. ”Det är ’typiskt mig’ att göra så”, är ett vanligt uttryck – men stämmer det? Och om det stämmer, vad får det för konsekvenser om man begränsar sig själv genom att hamra in ett sådant budskap till sig själv i olika sammanhang. Här kan också våra rädslor ställa till det för oss, särskilt om vi inte är medvetna om dem.

 

Frågan ”Vem är jag?” kan man naturligtvis vilja stanna upp ganska länge kring. Forskningen om personligheter delar in svaret i tre delar; den besittande sidan, den görande sidan och den skapande sidan. Uttryckt på ett annat sätt så har vi sådant som vi är biologiskt födda med utifrån att vi är del av människans evolution, sådant som är våra drivkrafter och värderingar och slutligen den berättelse vi skapar om oss själva. 

 

Här finns det möjligheter att använda olika varianter av personlighetstester för att få ökad förståelse om vem man är. Det finns en lång rad tester på marknaden. Problemet är att många av dem saknar vetenskapligt stöd och i vissa fall inte har större trovärdighet än horoskop. Ett av de test som har det klart starkaste vetenskapliga stödet är den s.k. femfaktormodellen. Den mäter öppenhet, samvetsgrannhet, utåtvändhet, vänlighet och känslomässig stabilitet. Det kan ge väldigt mycket att göra ett sådant test och sedan prata med sin coach om resultatet. Naturligtvis är det en form av förenkling men med testen som grund kan man gå vidare hur långt man vill.

 

Den ideala dimensionen, slutligen, innehåller trosföreställningar, världsbild mm. Den är särskilt intressant eftersom den ofta förändras med åren. Vad som är viktigt, vad som är målet med livet, kan vi ha olika uppfattning om som unga vuxna jämfört när vi är äldre. Ingetdera är rätt eller fel men det kan vara viktigt att vara medveten om när värderingarna har förändrats.

Klientens möjligheter att påverka sin livsvärld varierar, så klart, men ofta kan man göra mer än man tror bara man blir medveten om vad det är som skaver och vad det beror på.

Kastadhet

Ytterligare en nivå djupare ligger det författarna med ett ord de lånat från filosofen Martin Heidegger kallar ”kastadhet”. I det ligger allt det som har att göra med att vi är födda in i en tillvaro som vi inte själva har valt. Vi kan inte påverka vilka som ska vara våra biologiska föräldrar, vilket land vi ska födas in i, vilket samhällsskick etc. Det här kallade Heidegger för att vi hade kastats in i tillvaron. Andra typer av fakta som vi inte kan påverka ingår också. Författarna tar som exempel sådant som ifall det är lågkonjunktur när man ska söka jobb.

 

Kastadheten i sig kan klienten inte påverka. Det ligger i själva begreppet. Däremot kan man arbeta med att frigöra sig från den. Återigen är början på lösningen ofta ökad medvetenhet. Blir man mer klar över varför man är, känner eller beter sig som man gör, kopplat till uppväxten, så kan man inleda en process för att bli den man egentligen vill vara.

Existentiella grundvillkor

På den djupast liggande nivån kommer vi till de existentiella grundvillkoren. Det är några saker som existentialismen menar att vi inte kan komma ifrån, till exempel:

  • Vi är i grunden ensamma. Hur många vänner vi än har, hur nära vi än står våra familjemedlemmar, så är vi ändå ensamma. Tydligast blir det på dödsbädden men även om vi till exempel ska gå igenom en krävande behandling för en allvarlig sjukdom.
  • Vi kommer att dö. Det kommer att ske och vi vet inte när.
  • Vi måste göra val. Vi gör val hela tiden, varje dag, och även att inte göra val är ett val. Allt ifrån enkla val som vad vi ska äta till frukost till valet om vi ska stanna kvar eller lämna till exempel en relation, en arbetsplats eller en bostadsort (eller -land).

Att vi är bundna av de här grundvillkoren får flera konsekvenser. Vi kan känna det som kallas existentiell svindel och som innebär att friheten att vi själva kan och måste välja blir en påfrestning. Vi kan känna existentiell skuld inför att vi inte har tagit chanser vi haft, inte gjort val vi haft möjlighet till. Och vi kan försöka bygga upp en existentiell resiliens, som är förmågan att förhålla sig till dessa grundvillkor och leva livet så som man vill utifrån dem. Just den typen av frågor handlar det ofta om när en klients ämne handlar om grundvillkoren. Vi kommer inte ifrån dessa villkor, men vi kan öka vår medvetenhet om dem och utveckla vår förmåga att förhålla oss till dem. Det kan i sig ge mer ro i själen och en större säkerhet i hur man vill leva sitt liv. 

Hur sker samspelet mellan dig och din coach

Coachens kanske viktigaste verktyg är frågor. För att förenkla lite: Det är genom att ställa frågor som vi som coacher kan pröva om lösningen på din fråga så att säga ”bara” handlar om att ta fram ett träningsprogram eller om det finns något djupare skäl till att du känner ett behov av att börja träna. Har du till exempel ett jobb som är stressigt eller fysiskt upprepande eller stillasittande så kan det ha mer att göra med det som Lagerström/Serrander kallar livsvärlden. Lösningen kan då vara att börja träna men den kan också vara att göra förändringar i din fysiska arbetssituation. Om ditt behov att börja träna i stället kommer av att du för ditt inre hör din mammas röst säga hur viktigt det är att vara fysiskt aktiv för att hålla sig smal, så kan det innebära att det är din kastadhet som ligger bakom att du vill börja träna – även om du själv egentligen inte vill det. Och, slutligen, om att du vill börja träna egentligen handlar om att du känner oro i kroppen över att det är du själv som behöver fatta beslut om något viktigt vägval du ska göra när det gäller jobb, bostad, relation eller något annat, så kan det ha att göra med de existentiella grundvillkoren. Din coach kan då hjälpa dig att förstå mer om vilka de här grundvillkoren är och hur du kan och vill förhålla dig till dem. Syftet är att du ska bli mer klar över vem du är och vill vara, vilka val du ska göra, formulera mål för viktiga områden i ditt liv – och att nå dem.